Lördag 1:a april, den stora lurardagen!
Många stiger upp ur sänghalmen med bävan och skräck, vad ska jag råka ut för en dag som denna?
MEN, ett drygt 100-tal personer ur den lappländska vildmarken börjar denna dag med en helt annan vision:
I år ska JAG lura den största rödingen och i år får JAG som som kämpat så väl år, efter år, efter år, hederspriset.
Det måste vara min tur nu!
Skotrars mullrande hörs i fjärran men avbryts helt plötsligt av en klar stämma:
”Vad är det där?
En parabol ?En Zeppelinare? Fiskeintendenten själv?
Nej kolla, en jättestor ballong, va fränt!
Långt före startskottet börjar tävlingsdeltagerna samlas, alla minns ju att man får lov att vara ute i god tid för att vara säker på att hitta en ledig fläck på isen och för att hinna inspektera det enorma prisbord som i år återfinns på Pellokis 1:ans is!
Kaffepannan går för högtryck, och frusna skoteråkare vill gärna värma sej med en kopp innan den en och en halv timme långa tävlingen startar.
Tävlingsledningen och koktrossen börjar stilla fundera: ska maten räcka även i år?
18 kg pasta och två välgödda vildsvin borde faktiskt räcka en bra bit, men tänk om……….
Nu närmar sej klockan 12.00 och isen är fylld av förväntansfulla fiskare OCH snöskotermaskiner för hundratusentals kronor!!!
Tänk om isen gav vika nu?!!
Vissa har tänkt pimpla alldels intill prisbordet men då dundrar Chefens stämma gällt; Ni måste pimpla på isen!!!
Klara, färdiga gå!
Ja, nu är vi då äntligen igång, med tävlingen alltså!
Många olika stilar får vi se även detta år exempelvis Proffspimplaren som utan att röja en min och i tysthet drar upp abborre efter abborre.
Sen har vi Hönsmamman som likt en äggsjuk höna formligen ruvar på sin fångst.
Det finns också Pratfiskaren som helt sonika glömmer att det är fiske det handlar om och istället underhåller alla som vill och även de som inte vill med sanna och osanna anekdoter.
Till alla dessa kommer även Slöfiskaren, (dit upphovsmakaren av denna berättelse hör) som snabbt är ute på isen för att hitta ett ledigt hål, agnar kroken, släpper ner fångstmaskinen och sedan efter ca 5-10 minuter börjar fundera på; är det inte slut snart så att vi får ÄTA!
Efter en och en halv timme är så tiden inne för invägning och uträkning.
Vår eminenta domare korade därefter segrarna:
Ungdomsklassen: Marcus Johansson Porsitrofén, slöjdad av Gunnar Ö
Vuxenklassen:
Gunnar Öhnbäck Porsitrofén, slöjdad av Gunnar Ö
Största fisken bland ungdomar:
John Larsson
Pris, en kniv slöjdad av Dage Enberg
Största fisken bland vuxna:
Mikael Andrén
Pris, en kåsa slöjdad av Olle Utsi
Specialpris till den som inte hade fiskelyckan med sig:
Marcus Paulusson
Pris, en renstek skänkt av Ove Simonsson
GRATTIS!!!
När så alla övriga, ivriga, uttröttade, svettiga och hungriga tävlingsdeltagare valt sitt drömpris väntar maten!
Tjärvedskokad pasta med gjutjärnspannestekt skinksås och kärleksfullt gräddade mjukkakor väntade alla hungriga krävor.
Till kaffet bjöds det ljuvliga rulltårtor som smälte i munnen. Den med chokladfyllning var bland det godaste jag har smakat.
Som vanligt efter att alla villigt hjälpts åt med att bära undan och packa ihop den dryga utrustningen väntade en stund i allvarets och eftertänksamheterns tecken.
Nej nu kom det där Aprilskämtet i alla fall!!!
Tack så hemskt mycket för ännu en härlig dag i Porsifjällen, med förhopppning att denna tradition kommer att leva länge än…
Gunilla Almqvist
inga bilder hittades